annavinter.blogg.se

Så mycket som händer nu. Känns som att sommaren bara somnade in i hösten och nu har vintern kommit och plötsligt tagit sitt fäste om staden. Det spås bli den kallaste vintern på 33 år och alla dessa isskulpturer som dyker upp överallt. Känns nästan lite hotfullt trots att de är alldeles ofarliga. Det är väl bara den där mänskliga rädslan och nyfikenheten inför fenomen man inte kan förstå eller förklara. 

 

Jag har fått en konstig kommentar på mitt förra blogginlägg. Någon som skriver taskiga saker om Elsa. Jag förstår inte alls? Obehagligt. Jag är förresten orolig för Elsa. Hon har börjat gå i sömnen. Kanske är det bara en effekt av alla antidepressiva tabletter hon tar men det vore skönt om läkarna kunde ta det på allvar. Nu vaknade hon upp mitt på trottoaren, tänk om hon hade vandrat ut i trafiken. Hon hade kunnat dö! Jag vet inte vad jag ska göra när hon inte vill ha någon kontakt med mig. Jag vill inte heller gå bakom ryggen på henne och prata med hennes läkare. Jag vill så gärna hjälpa henne, hon är ju trots allt min egen syster.